FORSKNING OM AKUPUNKTURENS SÄKRA OCH EFFEKTIVA VERKAN

Under de senaste 30 åren har det gjorts mängder av studier om akupunktur vid behandling av smärta, funktionsstörningar och sjukdomar. Dessa har publicerats i vetenskapliga tidskrifter runt om i världen. I databasen PubMed finns (01/2024) över 43000 träffar på sökordet acupuncture. Mest forskning har gjorts om akupunktur vid behandling av smärta. Tack vare medicinsk forskning och praxis har akupunkturen fått godkännande och är den mest använda komplementära behandlingsmetoden inom den västerländska offentliga vården.

Akupunktur har konstaterats vara en effektiv behandlingsmetod, men ur ett västerländskt medicinskt perspektiv har man dock inte ännu fullständigt kunnat förklara alla de processer som en akupunkturbehandling igångsätter. En viktig orsak till detta är att forskning om akupunktur görs enligt den västerländska medicinens enda accepterade sätt, vilket innebär att studierna skall vara randomiserade, kontrollerade, dubbelblinda och gå att upprepa. Tillvägagångssättet har utformats för att passa inom läkemedelsforskning, men det är svårt att tillämpa i akupunkturstudier eftersom det saknas en bra kontrollmetod. Att sticka bredvid den ”rätta” punkten innebär att man jämför bra akupunktur med sämre akupunktur, och inte att man jämför patienter som får akupunktur med patienter som inte får akupunktur. Många akupunktureffekter är ospecifika och man får en viss effekt även om man sticker utanför den ”rätta” punkten. Smärtstillande mekanismen DNIC-effekten (Diffuse Noxious Inhibitory Control System) slås igång vid varje form av nålstick genom huden. En stor del av medicinsk forskning och även akupunkturforskning görs på stressade råttor i laboratorieförhållanden där det är svårt att skapa en behandlingssituation, som är jämförbar med behandling av motiverade människor i en lugn och harmonisk miljö.

Att en studie utförs dubbelblint innebär att varken patienten eller behandlaren vet om patienten får äkta behandling eller placebo. Dubbelblint går att genomföra vid läkemedelsstudier, men vid studier av akupunkturbehandlingar är det omöjligt. En akupunktör vet förhoppningsvis om hon använder ”rätt” eller ”fel” punkter och patienten känner om hon blir stucken. En stor del av befolkningen har fått akupunktur tidigare och vet hur de qi förnimmelsen (en känsla av t.ex. domning, tyngd eller värme som uppstår när en akupunkturpunkt stimuleras med nål) brukar kännas. Om sådana personer deltar i en studie där de får akupunktur, utan att uppleva de qi, misstänker de sannolikt att de ingår i kontrollgruppen. Det är omöjligt att upprepa en akupunkturstudie, dvs. att göra exakt likadana behandlingar för varje patient, eftersom man i traditionell kinesisk medicinsk akupunktur väljer akupunkturpunkter individuellt för varje patient och ändrar dem efter hand som patientens tillstånd förändras. I Kina är akupunkturens effekter välkända sedan tusentals år tillbaka, och därför har det i Kina varit oetiskt att göra randomiserade, kontrollerade studier. Sedan 1990-talet har det i Kina gjorts mycket forskning och på samma nivå som i väst. I USA gör läkare mycket akupunkturforskning genom att använda endast symtom- och standardpunkter.

Merparten av den forskning som publicerats i medicinska vetenskapliga tidskrifter, och som utgör grunden för det som betraktas som medicinsk sanning, är kvantitativ. I kvantitativ forskning registreras data som går att omvandla till tabeller. Ju större grupp patienter som undersöks, desto säkrare resultat fås. Ett annat sätt att forska är att använda kvalitativa forskningsmetoder. I kvalitativ forskning utgår man från patientens upplevelser av behandlingen och dess effekter. Undersökningen kan göras genom intervjuer och antalet patienter som deltar i undersökningen behöver inte vara så stort. Med kvalitativa metoder är det möjligt att inhämta erfarenheter och resultat som missas i kvantitativ forskning. Kvalitativa metoder kan mycket väl tillämpas i akupunkturforskning där det inte är tillräckligt nog att använda endast de metoder som hittills varit accepterade inom den kvantitativa medicinska forskningen. Evidensbaserad medicin är ett begrepp som använts ofta under den senaste tiden när man har beskrivit hur den vård som ges bör vara. Evidensbaserad betyder att vården skall basera sig på forskningsresultat, men också på beprövad erfarenhet/god praxis och på patientens upplevelser.

Forskning visar att akupunktur är en säker och effektiv behandlingsmetod. Akupunktur är speciellt effektiv vid smärtlindring, lämplig i hälsofrämjande syfte samt vid förebyggande av sjukdom och i behandling av ett mycket stort antal sjukdomar. Akupunktur är en balanserande behandling som reglerar både över- och underfunktioner. Akupunktursignalerna vidarebefordras i nervsystemet (både sympatiska och parasympatiska nervsystemet påverkas) till hjärnan och centrala nervsystemet skickar tillbaka impulser till de inre organen och kroppens distala delar. Smärta i rörelseapparaten (muskler och skelett) behandlas ofta med akupunktur. I Sverige erbjuder alla förlossningskliniker akupunktur till födande kvinnor. Vid neurogen smärta (nervsmärta) har akupunktur dock en mer osäker effekt. Akupunkturens smärtlindrande effekt förklaras på flera olika sätt. Det är väl känt att endorfiner frigörs vid akupunktur. Förutom endorfiner frigörs en rad andra neurotransmittorer (kemiska budbärare som frigörs och förmedlar information i nervsystemet) och hormoner som också bidrar till smärtlindring. En annan förklaring till akupunkturens smärtlindrande effekt är att smärtimpulser blockeras på ryggmärgsnivå så att de inte når hjärnan. Iskemisk smärta (smärta som uppstått pga. dålig blodgenomströmning) lindras med akupunktur genom att de sammandragna blodkärlen vidgas. Magkatarrsmärta kan minska med akupunktur då saltsyreutsöndringen regleras. Akupunktur stärker immunförsvaret. Immunoglobuliner påverkas gynnsamt och Natural Killer–cellers (lymfocytliknande celler som kan söka upp och döda t.ex. tumörceller och virusinfekterade celler) antal och aktivitet ökar. Först på senare tid har akupunkturens inverkan på psyket fått uppmärksamhet i väst. I studier, där man frågar efter patientens sömnvanor, framgår det att majoriteten av de patienter som har en sömnstörning sover bättre efter akupunkturbehandling. Akupunktur har också en lugnande, stresslindrande och antidepressiv effekt. Vid stress verkar akupunkturbehandling gynnsamt på bland annat nivåerna av serotonin, GABA (GammaAmino Butyric Acid, gammaaminosmörsyra), oxytocin och kortisol.

Genom att gilla får du ta del av information och forskning som berör akupunktur, kost och hälsa.